Boxerns ursprung
Redan antikens assyrier lär ha hållit sig med mastiffliknande strids- och vakthundar. Genom erövringskrig och folkvandringar etablerade sig varianter av dessa kraftfulla hundar på olika håll i Europa. De användes av aristokratin vid jakt av bl a vildsvin och björn. Man hetsade helt enkelt flockar av Bullenbeisser, som hundtypen kallades i Tyskland, mot villebrådet. Även i England ägnade sig överklassen åt detta blodiga nöje. Bullenbeissern hade underbett vilket möjliggjorde att den kunde andas fritt samtidigt som den bet sig fast i bytet.
Så småningom kunde man urskilja två typer av Bullenbeissern - en större och en mindre – och det är sannolikt den sistnämnde som spelat en avgörande roll vid boxerns tillblivelse. Den mindre Bullenbeissern var också känd under lokala namn som brabanter och boxl.
Namnet boxer är dock omtvistat. Det dialektala – boxl – kan ha spelat en roll men det finns också teorier om att rasnamnet faktiskt har engelskt ursprung.
När den blodiga jakten - som beskrivits ovan – kom ur modet användes Bullenbeissern bl a till att driva och vakta boskap.
I England fanns sedan länge tyngre och lättare varianter som liknande de tyska hundtyper som beskrivits ovan. Den tyngre – mastiffen – kan ha lämnat ett bidrag till boxerrasen men ännu viktigare var dåtidens engelska bulldogg. Studerar man avbildningar av engelska bulldoggar från 1800-talet så slås man av hur boxerliknande dessa hundar faktiskt var.
Under 1800-talets senare del tog aveln av hundar mer organiserade former. Rasklubbar bildades för att föra stamböcker och fastställa rasstandarder. Den 17 januari 1896 bildades Deutscher Boxer Klub i München.
Man kan alltså hävda att boxern är en tysk hundras men det är faktiskt en sanning med modifikation. Den första stambokförda boxern var född i Frankrike och i det tidiga avelsarbetet gjorde den helvita engelska bulldoggen ”Tom” en avgörande insats!
Vid slutet av 1920-talet hade avelsarbetet konsoliderat den boxertyp som vi möter idag: den kraftfulla men samtidigt eleganta hunden med det karaktäristiskt formade huvudet. I Tyskland verkade makarna Friederun och Philip Stockmann framgångsrikt under kennelnamnet vom Dom och kennelns historiska betydelse kan inte överskattas.
Exporter från Tyskland – åtskilliga från vom Dom-kenneln – lade grunden till boxerns popularitet runt om i världen. Vem vill inte ha en sportig, vacker hund som funkar både som familjehund och brukshund?
Källa: www.boxerklubben.org